Helsingborgs Kvinnojour

Meny Lämna sidan

Våld i nära relationer

Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. Över 75 000 kvinnor misshandlas varje år i nära relationer. Alla former av övergrepp mot kvinnor och barn är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och ett av uttrycken för bristande jämställdhet. Mannens våld eller hot om våld syftar till makt och kontroll över kvinnan. Ansvaret för övergrepp mot kvinnan är mannens.

De vanligaste anledningarna till att kvinnan inte vågar lämna mannen är rädslan för ytterligare misshandel eller oron över att förlora vårdnaden om gemensamma barn.

Fysisk misshandel

Den fysiska misshandeln kan ta sig olika uttryck och våldet tenderar att trappas upp successivt. Örfilar, knuffar, knytnävslag och sparkar är vanligt förekommande. Oftast slår mannen mot kroppens mjukdelar såsom mage, lår, överarmar, korsrygg och andra ställen på kroppen där blåmärken och sår kan döljas.

Att mannen slår på de kroppsdelar som vanligtvis döljs av kläder bevisar att våldet inte är okontrollerat som många män hävdar till exempel efteråt när de kan be om ursäkt för det. Istället visar det att mannens maktutövning är planerad och att mannen väljer att misshandla sin partner.

Misshandeln sker sällan på en offentlig plats eller inför vittnen, vilket även det tyder på att våldet inte är en slumpmässigt förekommande och besinningslös akt.

Det finns också passivt fysiskt våld som är att utsätta någon för olika typer av våldshandlingar som ger fysiska konsekvenser. Det kan röra sig om att neka någon sömn eller att utsätta någon för en långvarig psykisk stress som ger fysiska biverkningar. Våldet kan även i vissa fall vara specifikt kopplat till någons utsatta situation i övrigt, till exempel genom att en undanhålla medicin eller hjälpmedel från en person som har en funktionsnedsättning eller sjukdom.

Psykisk misshandel

Den psykiska misshandeln syftar till att bryta ner kvinnans självförtroende. Misshandeln kan ta sig väldigt diffusa uttryck och det är svårt för kvinnan att se att kränkningarna sker systematiskt. Det kommer ofta smygande i början vilket gör att kvinnan inte alltid är medveten om att det sker. Många gånger sker det på ett så manipulativt sätt att kvinnan omedvetet börjar ta till sig misshandlarens negativa bild av henne.

Psykisk misshandel är en systematisk och upprepad kränkning av kvinnans person riktad mot t ex kvinnans intelligens, psykiska hälsa/ohälsa, utseende, klädsel, val av vänner, föräldraförmåga, matlagning, städning, sexuella erfarenheter och relationer på arbetsplatsen. Ofta handlar det om en maktobalans mellan parterna.

Att ständigt bli kränkt med ord är psykisk misshandel. Psykiskt våld kan även vara att bli isolerad från omvärlden. Att man inte får utöva sina intressen, röra sig fritt utanför hemmet eller umgås med släkt och vänner. Eller att man blir förlöjligad, blottad eller förtalad inför andra av sin partner.

Det psykologiska våldet kan även innebära att hot riktas mot barn, husdjur eller andra närstående till den som utsatts. Detta är ytterligare ett sätt att kontrollera kvinnan.

Många kvinnor som är utsatta för både psykisk och fysisk misshandel upplever att den psykiska delen är den värsta.

Sexuellt våld

Sexuellt våld innebär att tvinga någon att delta i, utföra eller bevittna sexuella handlingar mot sin vilja. Det kan handla om sexuella trakasserier, att tvingas se på porrfilm, ofrivillig beröring eller våldtäkt. Sexuellt våld i en nära relation handlar många gånger om att den som utsätts upplever att hon behöver vara sexuellt tillgänglig för att därigenom undvika andra former av våldsutövande. Det kan också vara att partnern bråkar så mycket om man säger nej till sexuella handlingar så att man inte får sova eller jobba eller ta hand om barnen och därför säger ja för att få lugn och ro.

Hedersrelaterat våld

Hedersrelaterat våld och förtryck grundar sig i föreställningar om kön, makt och sexualitet och är en form av mäns våld mot kvinnor.

Det som skiljer hedersvåld från annat våld inom nära relationer är att det oftast är ett helt kollektiv av till exempel familj, släkt eller landsmän som utför det. Hedersnormer tillhör inte en speciell etnisk grupp eller religion men har ofta en bakgrund i starkt patriarkala familjesystem och icke-demokratiska samhällen.

Våldet kan se väldigt olika ut men det handlar oftast om att männens och släktens anseende och status är beroende av tjejernas och kvinnornas beteende, speciellt när det handlar om deras oskuld och sexualitet. Det behöver inte handla om faktiska saker som kvinnorna gör utan även rykten kan anses skada familjens anseende och göra att männen anser att de måste straffa eller på något sätt förtrycka kvinnan.

Att vara utsatt för hedersrelaterat våld kan innebära att man inte får välja partner själv, att man pressas eller tvingas gifta sig mot sin vilja, att man inte själv får bestämma över sig själv och sitt liv, att man inte får välja vilka kläder man ska ha på sig, inte får delta i alla skolämnen, inte får gå ut själv, inte får umgås med vem man vill, att man blir utfryst från familjen och gemenskapen om man inte gör det som förväntas av en eller att man faktiskt blir utsatt för hot eller våld.

Normaliseringsprocessen

Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. Över 75 000 kvinnor misshandlas varje år i nära relationer. Alla former av övergrepp mot kvinnor och barn är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och ett av uttrycken för bristande jämställdhet. Mannens våld eller hot om våld syftar till makt och kontroll över kvinnan och ansvaret för alla sorters övergrepp mot kvinnan är mannens.

De vanligaste anledningarna till att kvinnan inte vågar lämna mannen är rädslan för ytterligare misshandel eller oron över att förlora vårdnaden om gemensamma barn.

Ofta kan det vara svårt att tro att just den man som kvinnan beskriver skulle kunna vara i stånd till att misshandla fysiskt/psykiskt/sexuellt. Det gör det än viktigare att lyssna till kvinnans berättelse och bekräfta hennes upplevelser. De män som slår kan oftast beskrivas som charmiga och sympatiska i sitt sätt utåt i relationer till familj, vänner och arbetskamrater och att han förändras i relationen till kvinnan när de är ensamma. Innanför hemmets fyra väggar vet ingen vad som försiggår och kan inte heller kontrollera det.

När en kvinna inleder en relation med en man som senare visar sig vara våldsam påbörjas det vi kallar "normaliseringsprocessen". Mannen är till en början kärleksfull och uppvaktande och relationen kan jämföras med en "normal kärleksrelation". När ett förtroende byggts upp och relationen djupnat och utvecklats till kärlek och partnerskap börjar mannen successivt att bryta ner kvinnans självförtroende.

Mannens beteende är manipulativt och kontrollerande och det är till en början svårt att se hur detta påverkar kvinnan. Det vi vanligtvis kallar "psykisk misshandel" kan innebära att mannen ständigt kommenterar kvinnans sätt att klä sig, kvinnans matlagning, kvinnans vänner. Det kan innebära att mannen kontrollerar vem kvinnan pratar med, tittar igenom kvinnans personliga tillhörigheter, följer med henne på läkarbesök, anklagar henne för otrohet. Det kan också innebära att mannen kallar henne hora, diverse könsord, ful, tjock, utmanande, tråkig, psykiskt sjuk, ointelligent och så vidare.

Psykisk misshandel kan se så olika ut vilket gör att det också är svårt för kvinnor som lever i våldsamma relationer att bli bekräftade i att de just blir psykiskt misshandlade. Många kvinnor vittnar om att deras partner växlat mellan total känslokyla och himlastormande kärlek, att mannen är en oerhört charmerande man utåt sett och att han av andra människor uppfattas som en varm, rolig, omtänksam och intelligent man. Kvinnan tvivlar ofta på sina egna känslor och reaktioner och bortrationaliserar det som hänt genom att anse sig själv vara överkänslig. Den fysiska misshandeln startar ofta när relationen pågått under en period och kan vara mer eller mindre frekvent. Det första slaget följs ofta av ursäkter och löften om att det aldrig mer kommer att ske. Många kvinnor avfärdar ofta det första slaget som en engångshändelse och väljer att tro på ursäkterna.

Det är viktigt att förstå att mannen redan sen tidigare tryckt ner kvinnan på allehanda sätt och att det fysiska våldet är en förlängning av den psykiska misshandeln kvinnan fått utstå. Det är också viktigt att veta att det inte förekommer fysisk misshandel i alla våldsamma relationer. Det innebär emellertid inte att kvinnan inte är misshandlad. Ofta förekommer det även sexuellt våld i de relationer där kvinnan får utstå psykisk och/eller fysisk misshandel. Det sexuella våldet kan innebära att mannen "kräver ut sin rätt" eller att kvinnan "väljer" att ha sex med mannen för att undvika mer fysisk misshandel eller glåpord eller att hållas vaken hela natten eller liknande.

Normaliseringsprocessen definierar vad det är som gör att kvinnor har svårt för att bryta upp ur våldsamma relationer. Det som tidigare varit onormalt som våld, förnedring och känslostympning blir närmast en självklarhet. Det som kännetecknar våldsamma relationer är mannens makt över kvinnan men för övrigt är varje kvinnas berättelse unik. De olika strategierna för att överleva våldet och behålla sin värdighet under processen är många.

Varför slår vissa män?

Att försöka förstå varför vissa män slår är något som Kvinnojourerna och andra aktörer jobbat med under många år. Många våldsbenägna män vill ha makt och kontroll över den kvinna de lever med. Dessa män har oftast inga problem i relationer till vänner och arbetskamrater. I många avseenden lever de ett bra och välfungerande liv och ingen kan ana att mannen utsätter den han påstår sig älska för våld.

Vi vill understryka att mannen inte behöver ha en anledning för att behandla henne som han gjort och det är inte hon som person som "lockar fram" våldet. Vem som helst kan träffa en våldsam man och inleda en relation i tron att mannen kommer att älska och respektera henne. Det viktigaste vi på Kvinnojouren kan erbjuda kvinnan är professionellt stöd och visa tilltro till vad hon säger. Vad som försiggår innanför hemmets väggar vet ingen och det går inte heller att kontrollera.